Kollektivtrafik-bolagens roll

Självkörande fordon – varför de bör tillåtas omgående
11 October, 2018
Hur skolas entreprenörer?
2 November, 2018

Kollektivtrafik-bolagens roll

Under mina fem år på KTH har jag alltid cyklat till och från campus. En halvtimmes trampande per resväg ger bra vardagsmotion, men även ett mentalt andrum för reflekterande. Under denna höst har många av mina reflektioner kretsat kring intrycken från de två veckorna jag tillbringade i Kina med Explore China, och främst att försöka dra en koppling mellan deras digitala innovationer, vad vi kan lära oss av dem och vad vi borde satsa på.

En återkommande reflektion har varit kring Mobility Serivices, och hur SL påverkas av aktörer som Poddtaxi, EU Bike och Voi. Vid närmare eftertanke kan dessa reflektioner omfatta alla Sveriges kollektivtrafikbolag, men SL kommer exemplifiera.

Kollektivtrafikens problem

Ett grundläggande problem med all kollektivtrafik är att du inte kommer dit du vill. Det kräver timing med avgångar, gångsträckor på 500-1000m i båda ändarna och troligtvis ett eller flera byten om du ska en längre sträcka. Sammantaget blir det då ofta lättare att ta bilen för att komma från punkt A till B på så snabbt och smidigt sätt som möjligt.

Bilen är dock inte ett hållbart resealternativ. Ur miljö-, trafik- och ekonomisk synvinkel är den privatägda bilen som vi känner idag inte ett alternativ i framtidens städer. Hur motiverar du ditt bilägande? Miljömässigt har vi ett ansvar mot både det globala klimatet och lokala luftförorenings -nivåerna. Trafikmässigt så är cykel alltid snabbare genom Stockholms innerstad om sträckan understiger 10 km. Ekonomiskt är det billigare att deläga eller nyttja on-demand-tjänster än att ensam stå för inköp, ränta, drivmedel, försäkringar och parkering.

Mobility Service löser småresandet

Mobility Service tjänster har de senaste åren dykt upp i allt större utsträckning: Podtaxi, Drive Now, EU Bike, Voi m.fl. har etablerat sig. Dessa tjänster löser en av de kritiska faktorerna som SL misslyckas med: de tar dig från A till B på ett enkelt och bekvämt sätt. När hälften av landets bilresor är kortare än 5 km och när 80% av resorna i tätort är under 3 km är det inte försvarbart att ta bilen! Med de nya Mobility Service-tjänster är mobilen är allt du behöver för att låsa upp, åka iväg och betala. Frågan förblir: Hur påverkar dessa tjänster SL idag och framöver? Och vilken potential finns det för SL att skapa ett mervärde för sina kunder genom tjänster som dessa?

Framtiden – En dröm om Seamless Mobility i Sverige

Idag behöver du en ny app för varje tjänst du använder. Användarnamn, lösenord och kontokort ska ges ut till varje tjänst. Med flera tjänsteleverantörer av on-demand bilar, dockless cyklar och el-scootrar har du till slut ett tiotal olika appar. Krångligt, jobbigt och långt ifrån optimalt ur säkerhetssynpunkt.

Samtidigt är det tydligt att dessa Mobility-tjänster uppfyller ett behov hos befolkningen. Korta resor i städer med metoder som ger stor flexibilitet överglänser bussar och tunnelbanor. Om Stockholm och Sverige är seriösa med sina initiativ att bli klimatneutrala och öka mängden personer som väljer kollektivtrafiken över bilen så måste det finnas ett komplett utbud av tjänster för resa från A till B. År 2018 räcker det inte med att transportera personer till inom 1 km av slutdestinationen, vi vill ha ett alternativ att ta oss hela vägen.

Låt oss nu leka med tanken om vilka alternativ som finns på politisk och operationell nivå (Trafikförvaltningen respektive SL):

  1. Inget förändras. Mängden personer i kollektivtrafiken står still relativt befolkningsmängd. Mängden bilar gör densamma, men med ökade befolkning ökar antalet i absoluta termer. Mer trafik i stan och mer personer på bussarna.
  2. En lång politisk process påbörjas för att SL ska investerar i egna First/Last Mile tjänster. Efter ett par års undersökningar och dragande kommer till sist politikerna fram till att en investering ska göras, men Stockholms-marknaden domineras redan av ett fåtal stora spelare inom respektive bildelning/poddtaxi/elcykel/el-scooter. Investeringen hade fått bättre resultat om man slängt pengarna i Riddarfjärden.
  3. SL satsar på att skapa ett ekosystem för att transportera sig i Stockholm. Genom samarbeten med alla lokala aktörer möjliggörs det för kollektivtrafikanten att nyttja alla tjänster genom SL-appen. Oavsett om du vill åka buss, tunnelbana, hyra en EUBike/Mobike-cykel eller en Voi-scooter så är det tillgänglig genom en enda app. I ett vanligt månadsabbonemang ingår fritt eller ett visst utnyttjande, men fokus läggs på att du som privatperson ska kunna ta dig från A till B på ett smidigare sätt än med bil. Detta kräver givetvis att privata aktörer kommer överens med SL om ett samarbete, men vilken av dem tackar nej till att exponeras för en daglig miljontrafik?

Vilket alternativ föredrag du?

Från min vinkel är detta ett enkelt val. Den politiska viljan måste gå från att detaljstyra hur ofta kommunbussar ska gå, till att möjliggöra transporter från dörr till dörr på ett smidigare sätt än med bil. Först då kommer mängden personer som lämnar bilen hemma till förmån för kollektivtrafiken att öka.

När det kommer till synsättet på ekosystem av digitala tjänster ligger Kina långt före oss. Där förstår man att nyckeln i digitala affärsidéer är en stor volym. Den stora volymen når man inte genom att jobba själv mot marknaden, utan genom att samarbeta med sina konkurrenter för att nå ett större syfte.

Dela gärna med dig av dina tankar kring kollektivtrafikens framtid och Mobility Services!

/ Axel Ingo

Comments are closed.